Även i början av den här växtsäsongen har väderförhållandena varierat mellan olika orter. Vädrets variation påverkar både tidpunkten för vårbruket och uppkomsten – och därmed även grödans utveckling efter uppkomst. Dessa skillnader kan iakttas konkret och syns ofta även i satellitdata.
Växtinventering med satellitens ögon
Satelliterna erbjuder ett utmärkt hjälpmedel för att följa hela skiftet, särskilt under växtsäsongen 2025, då det finns en satellit fler än under tidigare somrar.
Europeiska rymdorganisationen (ESA) sköt upp den nya satelliten Sentinel-2C i september 2024, och sedan dess har den kretsat runt jorden tillsammans med satelliterna 2A och 2B. Av dessa är 2A den äldsta och närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Det lönar sig alltså att dra nytta av det rika utbudet av satellitbilder redan nu och inte senare.
Granskning av satellitbilder i Wisu
Satellitmaterialet i bild 1 finns i Wisu under sidan Kartor, fliken Beståndets tillstånd.
Bild 1. Med vegetationsindexet kan du enkelt granska dina grödor ur fågelperspektiv. År 2025 (till höger i bilden) får vi fler satellitbilder än tidigare år (2024 till vänster i bilden) tack vare tre aktiva satelliter.
Satelliter ger lägesbild av beståndets fotosyntesförmåga – det vill säga kondition
Vegetationsindexet är ett mått på det ljus som reflekteras från växtbeståndet. Indexet beskriver tillväxtförmågan hos den biomassa som finns inom det avbildade området. I Wisu motsvarar brunt/gult bar mark, medan mörkgrönt visar områden täckta av livskraftigt bestånd. Ju mörkare grönt vegetationsindexet är, desto tätare och mer livskraftigt är grödan. Ljusa gröna områden kan tyda på glesare bestånd eller exempelvis brist på vatten eller näring.
Vegetationsindexet kan dock inte på egen hand förklara orsaken till variationen i beståndet. Däremot visar det tydligt var på fältet det kan vara värt att ta en närmare titt på grödan.
Vad berättar vegetationsindexet?
Vegetationsindexet är ett enkelt mått på grödans skick och livskraft (bild 2). Vid tolkningen är det till hjälp att känna till beståndets täthet och hur rent det är från ogräs. Planttätheten påverkar direkt hur mycket bladverk satelliten ser i förhållande till markytan.
Naturligtvis påverkas detta också av vilken gröda som odlas; blandbestånd och särskilt vallgrödor täcker marken effektivt. Detta syns också i vegetationsindexet, som på dessa skiften snabbt förändras från gult till mörkgrönt. Hur mycket tätheten eller mängden ogräs påverkar resultatet kan bäst bedömas genom att jämföra beståndet i både gula och gröna områden på samma skifte.
Bild 2. Typisk utveckling av vegetationsindex för vårsäd.
Noggrannare odling med hjälp av satellitbilder
De möjligheter som satelliterna erbjuder kan avsevärt förbättra precisionen och effektiviteten i odlingsåtgärderna. Genom att granska vegetationsindex och, när möjligt, skapa styrfiler för tilläggsgödsling baserat på dessa, kan du optimera din odling genom att rikta insatserna platsvis enligt växtsäsongens förhållanden. Dessa åtgärder stöder både åkerns produktivitet och gårdens långsiktiga hållbarhet.
