Troligen strävar varje nötkötts- eller mjölkproducent efter att genom avelsarbetet få fram så bra kor som möjligt. Först väljer man en tjur åt kon och inseminerar, och om kon blir dräktig ser man resultatet av avelsarbetet först om några år. En del siktar på bättre benbyggnad, andra på högre mjölkavkastning och någon tredje på ett välformat juver. Definitionen av den perfekta kon kan variera från person till person, men en bra ko består alltid av vissa grundläggande egenskaper. Dessa grundläggande egenskaper är desamma oavsett om det handlar om mjölk- eller köttboskap.
Goda ben och friska klövar
God klövhälsa sparar både pengar och arbete. Med god benställning och friska klövar orkar nötkreaturet gå till foderbordet, stå i båset eller beta även på tuffare betesmarker. Benens betydelse blir särskilt tydlig vid robotmjölkning, där kon förväntas gå till mjölkning på egen hand. Djurets benhälsa kan underhållas, men en dålig benställning kan inte rättas till, inte ens genom att anpassa miljön. Därför är det viktigt att tänka på benställningen vid valet av tjur och överväga utslagning av kor med dåliga ben.
Den perfekta kons juver
Juvret är viktigt oavsett kons produktionsinriktning. Spenarnas lämpliga längd, goda juverupphängningar, kvaliteten på juvervävnaden, god juverhälsa och mjölkflöde är alla egenskaper som kan förbättras genom avel. En bra juverkonstruktion är förstås avgörande för en mjölkko, men även en dikos juver måste vara tillräckligt bra.
Djup kropp och optimal bäckenkonstruktion
Jag anser att kroppskonstruktionen är en av de viktigaste egenskaperna hos nötkreatur. Djuret måste ha en djup kropp med tillräckligt utrymme för fodret. Ett medelstort djur med god kroppsstorlek utnyttjar fodret mer effektivt än ett större djur med sämre kroppsbyggnad. När djuret har tillräckligt med plats för fodret, producerar det och växer väl. Ett djur med dålig kroppskonstruktion hamnar efter i tillväxt och kan helt enkelt inte äta tillräckligt för att producera lika mycket kött eller mjölk som ett mer välbyggt djur.
Bäckenkonstruktionen är en viktig egenskap hos både mjölk- och dikor, särskilt med tanke på kalvningen. Ett långt, brett och lagom sluttande bäcken är önskvärt eftersom det underlättar kalvningen. Ett för trångt och uppåtgående bäcken kan särskilt hos kvigor försvåra kalvningen, eftersom kalven då inte kan sjunka ner i förlossningskanalen och inte får plats att komma ut lika lätt som vid en optimal bäckenkonstruktion. Ett alltför sluttande bäcken kan däremot leda till exempelvis framfall av livmodern i samband med kalvning. Bäckenkonstruktionen kan även påverka dräktigheten, särskilt vid naturlig betäckning. Även tjurens bäckenkonstruktion är viktig att beakta, eftersom tjuren för vidare dessa egenskaper till avkomman. En välfungerande struktur i bäcken och ländrygg har dessutom betydelse för djurets rörlighet.
Hurdan är den perfekta kons temperament?
Personligen anser jag att temperamentet är oerhört viktigt. En bra ko bör enligt min mening också ha ett behagligt lynne. Ett skyggt och nervöst djur kan skada sig självt, sin skötare eller andra djur i gruppen. Att flytta ett djur med besvärligt temperament är arbetsamt och kan orsaka problem, även om det inte flyttas ensamt. Första mjölkningen med ett skrämt eller aggressivt djur kan till och med vara farlig. Jag tycker det är viktigt att man kan röra sig bland djuren och känna sig trygg. Att ständigt behöva se sig omkring på grund av ett aggressivt djur är mycket stressande och påverkar arbetets kvalitet. Vikarier och andra utomstående ska kunna utföra sitt arbete så tryggt som möjligt. En dikoko som efter kalvning attackerar människor utan orsak är faktiskt farlig även för gårdens egen personal.
Temperamentet kan påverkas genom att tillbringa tid med djuren och vänja dem vid människor och hantering, men ett genuint dåligt lynne går inte att förändra på det sättet. Temperamentet är möjligt att – och bör – avlas på.
Exteriörbedömning och avelsplan som verktyg för att följa upp besättningens utveckling
Sammanfattningsvis är avel ett intressant arbete, ibland till och med lite som ett lotteri. Det är vanligt att avelstjuren får skulden för dåliga kor, men det är viktigt att komma ihåg att både goda och dåliga egenskaper kan ärvas från modern, fadern – eller ännu längre bak i släktlinjen. Inom besättningsavel lönar det sig därför att regelbundet be om en extern bedömning av djuren. Genom att göra exteriörbedömning får du värdefull information ur ett utifrånperspektiv om ditt avelsarbete och om kvaliteten på djurgrupperna. Exteriörbedömningar gör det möjligt att följa besättningens utveckling som helhet. Alla är inte lika intresserade av avel, eller har helt enkelt inte tid – i så fall kan det vara klokt att låta en avelsrådgivare göra upp en avelsplan. En färdig avelsplan snabbar upp insemineringsbesluten, eftersom lämpliga tjurar redan är utvalda.
I Min Gård får du tillgång till alla avelsvärden för dina djur på djurkorten och i redigerbara rapporter via Fabas avelsvärdesmodul för mjölkraser. Beräkningen av avelsvärden baseras på uppgifter från produktionsuppföljning och hälsoregistrering. Avelsvärden finns tillgängliga för ayrshire, holstein, finsk boskap och jersey, inklusive genomiska avelsvärden (ay, hol, sk).
Oavsett om det handlar om ett exteriörbedömningsbesök eller att göra upp en avelsplan, lönar det sig att följa med expertens arbete och vara aktivt delaktig. Under besöken lär man sig att uppmärksamma just de detaljer som annars lätt går obemärkta förbi. Besöken är också ett utmärkt tillfälle att lära sig mer om kons exteriör och hur olika egenskaper påverkar hälsa, produktion, miljö och därigenom även lönsamhet.
