Ett av de viktigaste delområdena för lönsamheten i boskapsskötsel är boskapensfertilitet. Boskapsägare har inte mycket inflytande över priset på mjölk eller produktionskostnader, varför det är bra att uppmärksamma alla delområden i produktionen för att undvika extra kostnader och för att korna ska producera så bra som möjligt. Dålig fertilitet orsakar minskad produktion och extra kostnader. Kornas årsavkastning är bevisat bättre om deras kalvningsintervall är närapå ett år.
Faba DigiHelmi ger förutsättningar för förbättrad fertilitet, eftersom du med den kan få fram boskapens fertilitetsstatus och göra rätt korrigeringsåtgärder i tid. I DigiHelmi har data bearbetats färdigt i ett lättläst och -tolkat format där det enkelt går att utreda djurens fertilitetsstatus. I till exempel Excel är det utmanande att hantera enorma mängder semineringsdata, det kan ta länge och lyckas kanske inte alls. Jag skulle i alla fall inte orka göra det, eftersom det finns mycket annat att göra när man har en ladugård att leda.
DigiHelmi har delats in i olika tabeller, varav användaren kan välja de viktigaste för sin boskap: Med knappen Skapa ny vy är det möjligt att skapa din egen vy. I standardvyn är alla tillgängliga tabeller synliga. Bäst av allt, du kan läsa DigiHelmi-rapporten närhelst det passar dig bäst.
Uppe till höger i varje tabell finns dessutom en frågeteckenikon som innehåller information om tabellen. När du för musen över fertilitetsnyckeltalet öppnas ett fönster som berättar om nyckeltalet i fråga och visar det rekommenderade värdet för nyckeltalet.
Urval från DigiHelmi
Nedan finns ett urval på de kanske viktigaste tabellerna i DigiHelmi (bild 1).
Bild 1. Viktigaste tabellerna i DigiHelmi.
I tabellerna över nyckeltal för fertiliteten hos både kor och kvigor finns grundläggande uppgifter om fertiliteten som varje boskapsägare borde veta. Antalet kalvningar per månad eller det förväntade antalet födda kokalvar hjälper till exempel vid planering av arbetsmängden. I tabellerna över semineringsintervallet får du information till exempel om hur man lyckats med identifieringen av brunst. I tabellen Dräktiga från olika semineringar ser du snabbt om du blir tvungen att seminera samma kor flera gånger. Om diagrammet innehåller mycket grå och blå färg och kanske också orange, är det skäl att bli orolig. Tabellen Fertilitetens ekonomi anger de ekonomiska effekterna av boskapens kalvningsintervall och kvigornas kalvningsålder. Hos exempelboskapen är fertiliteten bra och gården får in mycket pengar när kvigorna kalvar i tid, vilket orsakar mindre så kallade tomma utfodringsdagar. När kalvningsintervallet är optimalt uppkommer det också färre dagar med lite mjölk.
DigiHelmi och Helmi-tjänsten passar ihop
Även om du enkelt kan se fertilitetsstatus via DigiHelmi varken förbättras eller upprätthålls fertiliteten utan regelbundna kontroller eller åtgärder. Därför måste man satsa på dem, vilket betalar sig tillbaka, såsom ekonomitabellen på bild 1 visar. Regelbunden Helmi-tjänst utgör tillsammans med DigiHelmi ett fungerande par som ger viktig information om djurens status när det gäller dräktighet eller äggstocksaktivitet. Endast utgående från information kan man fatta beslut om olika åtgärder; ska kon behandlas eller avlivas, är hon dräktigt eller kräver hon noggrannare uppföljning. På så sätt hålls fertiliteten under kontroll, problem kan observeras i tid, korna blir dräktiga och de kan kalva med cirka ett års mellanrum. På gården sparar man också tid då övervakningen kan koncentreras till vissa djur. Fabas Helmi-tjänst bör dessutom kombineras med regelbundna veterinärbesök för att kunna inleda behandling så snabbt som möjligt för de djur som behöver vård.
DigiHelmi som stöd för framtida beslutsfattande
Inte ens DigiHelmi är helt perfekt, det finns alltid något att förbättra. Ett trevligt tillägg till rapporten skulle bland annat vara uppgifter med hjälp av vilka man kan fatta beslut varje vecka/månad. Uppställning av mål och indikatorer för uppföljning skulle också vara viktiga. Men vi får se, allt i sinom tid.
