Kolbindningen av åkrar och förändringar i kolreserven kan äntligen beräknas skiftesspecifikt utifrån data om odlingsplanering. Beräkningen presenterades för första gången i lantbruksutställningen Farmari 2022 i S:t Michel 30.6–2.7.2022. Beräkningsegenskapen kommer att ingå i programmet Min Gård från och med hösten när den integreras i annan befintlig information.
“Detta nya sätt att skapa sig en överblick över de egna åkrarnas kolreserv hjälper odlaren att greppa hur tidigare odlingar påverkar mängden organiskt material i jorden och hur kolbindningen kan ökas”, säger Sari Peltonen, ledande specialist vid ProAgria Centralernas Förbund.
Större transparens i hur olika odlingsmetoder påverkar kolreserven
“En högre halt organiskt material i mineraljordar förbättrar odlingssäkerheten på åkerskiften vid extrema odlingsförhållanden och förbättrar därigenom skörden. De grundläggande faktorerna måste förstås vara i skick, dvs. fungerande vattenhushållning och struktur i marken är en förutsättning för att åkern ska kunna binda koldioxid. Även jordens mullhalt och noggrannare mätning av den organiska halten i jorden genom s.k. glödgningsförlust beskriver den organiska halten, men det nya beräkningssättet ger en noggrannare bild om hur olika odlingsåtgärder påverkat och kommer att påverkar åkerns kolreserv under tidigare och kommande år”, fortsätter Peltonen.
Metoden för att beräkna koldioxidbindningen har tagits fram av ProAgrias och Mtechs samföretag Biocode, som har specialiserat sig på nättjänster för livscykelanalys inom livsmedelsproduktion. Beräkningsmetoderna baserar sig på den internationella klimatpanelen IPCC:s anvisningar om nationella växthusgasinventarier.
Ekonomisk vinst genom kolbindning
Kolbindning har testats på gårdar som odlar spannmål. På Yrjö Ehrnroots gård i S:t Michel utvärderades odlingsåtgärderna från de senaste tio åren på tre åkerskiften. Jordmånens kolreserv ökade på skiften där växtföljden bland annat inkluderade gröngödslingsvallar och lätt bearbetning. Beräkningar av förändringar i jordmånens kolreserv kan nu inkluderas i en utförligare livscykelanalys av spannmålsprodukter. Resultaten ger en tydlig bild av vilka metoder som kan användas för att påverka koldioxidavtryck och koldioxidbindning.
“Det viktigaste är hur man åstadkommer ekonomiska vinster genom att ändra odlingssätt och samtidigt tillämpa klimatvänliga åtgärder. Klimatåtgärder inom ramen för lönsam växtodling måste vara målet. Den befintliga metoden för beräkning av koldioxidavtrycket och den här kompletterande beräkningen av jordmånens kolreserv är synnerligen goda hjälpmedel för syftet”, konstaterar Ernesto Hartikainen, verkställande direktör vid Biocode Oy.
Nya verktyg för koldioxidbindande åtgärder i Wisu under hösten
Vädret under odlingssäsongen i kombination med de odlingsåtgärder som tillämpas på ett skifte avgör såväl skördemängden som mängden koldioxid som binds i växtligheten.
“Flera olika faktorer, inklusive tidpunkterna för dem, påverkar skörden och ackumuleringen av koldioxid. Att synliggöra kolen i Min Gård i Wisu är därför ett naturligt tillägg till den omfattande uppsättningen funktioner i programmet. Eftersom koldioxidbindningen och koldioxidavtrycket i gårdens produkter kan påverkas genom olika åtgärder, måste bedömningen gå att göra redan i planeringsskedet. Relevanta verktyg för syftet kommer att publiceras under hösten, ett i taget”, berättar Wisus produktchef, Jani Kivipelto vid Mtech.
