Drönarna, som kan användas för att fota fält, hav och skog från luften, har på de senaste åren utvecklats så att nästan var och en både kan och har råd att använda dem. Ut fågelperspektiv ser landskapet ofta mycket intressant ut – eller i alla fall annorlunda än när man betraktar det ur markperspektiv. Vad annat kan man månne använda drönaren till än att titta på landskapet och flyga för ro skull?
Inspektera grödorna med drönare
På gårdarna planerar många nu för växtperioden, eftersom det mesta av intresse som sker på åkrarna brukar ske på sommaren. Med en drönare får man en noggrann bild av vegetationen. Man kan ha drönaren att flyga närmare de områden på åkrarna som är intressanta, och ta ner den för att få en ännu noggrannare bild av växtligheten. Förutom att man får skarpa bilder har drönaren den fördelen att du kan ta bilder från luften också när det är molnigt, vilket är nästa omöjligt vid satellitfotografering.
Bild 1. Med drönaren kommer du nära växtligheten, och kan ta flygfoton också på molniga dagar.
Kameran kan begränsa fograferingen med drönare
En av utmaningarna med drönarfotografering är kameran. Drönare som köps för konsumentbruk är ofta försedda med en vanlig rgb-kamera, som fotograferar våglängder som är osynliga för människoögat. Det är är inget problem om man ska granska bildmaterialet visuellt, men om man till exempel vill räkna ut vegetationsindex (NDVI) på basis av materialet blir det problem. För att räkna ut vegetationsindex behöbs förutom data om synliga våglängder också data om vegetationens reflektion av närinfrarödstrålning. Det lönar sig att hålla den begränsningen i minnet också när man uppgör olika färgkartor av rgb-bilderna, fast de visuellt liknar vegetationsindexet väldigt mycket. (Bild 2).
Bild 2. Utvecklingen av vegetationsindexet på ett skifte under ca två veckor, växtperioden 2020.
Behandlingen av material som insamlats med drönare kräver tid
Den andra utmaningen med drönarfotograferingen är tiden: Trotd att det går att samla in mycket exat material med en drönare på relativt kort tid, och alltid när det behövs, behövs det alltid tid för att samla in materialet. Det första arbetsskedet är att flyga och fotografera med drönaren, och förutom att flyga måste man ju också förbereda apparaturen och fundera ut flygrutten, och förflytta sig till skiftet och tillbaka. Arbetet slutar inte med det, efter flygture ska de fotade bilderna överföras från drönaren till datorn eller någon annan apparat för att granskas och kanske också processas, till exempel för att skapa en ortomosaik. Om det bara är ett skifte det gäller är det inget problem, men vid flygfotografering i större skala kan det bli utmaningar med tidtabellen, när växtperioden annars är en hektisk tid.
Vad ska jag då göra med min drönare?
Om du har köpt en drönare, registrerat dig som drönarflygare och avlagt provet, vad lönar det sig bäst att göra? Ett alternativ kunde vara att följa med utvecklingen av de egna grödorna med bilder som samlats in med satellit, till exempel med Min Gård Wisus vegetationsindex. Om vegetationsindexet varierar mycket på något skifte kan det vara intressat att fota det med drönaren. Då får du en rimlig mängd fotograferingsobjekt att hantera. Och även om du inte har en drönare kan du använda vegetationsindexet för att följa med grödorna på samma sätt, och på basis av de förändringar du ser bestämma vilka skiften och vilka delar av skiftena du behöver gå och granska närmare.
Just nu producerar satelliterna data som är jämnt vitt, om det sen är molnigt eller ej. Medan vi vänta på snösmältningen har vi gott om tid att fundera på hur vi med olika verktyg ska få ut största möjliga nyttan av vår gård.
