Nya näringsbalansberäkningar har publicerats i Wisu. På startsidan hittar du grafen Näringsbalans enligt odlingsväxt (bild 1) och i Rapporterna hittar du näringsbalanser enligt basskifte som ett femårigt medelvärde. Du kan alltså granska och jämföra din gårds näringsbalanser enligt odlingsväxt, och jämföra skiftena med varandra genom medelvärden under en längre tid.
Vad berättar näringsbalansen
Näringsbalansen anger skillnaden mellan de mängder näring som getts i form av gödselmedel och bortförts med skörden. Genom att studera näringsbalansen kan vi få reda på om dina åkrars gödslingsnivå är i ordning, och du kan dimensionera gödslingen enligt åkrarnas bördighet. Wisus näringsbalanser beaktar näringsinnehållet i utsädet, gödselmedlen och stallgödseln samt de skördade produkternas näringsinnehåll, men inte t.ex. kvävefixeringen.
Kvävebalans
Kvävebalansen hos de vanligaste grödorna (korn, havre, ensilage) är typiskt ca +15 kg N/ha på mineraljord. För vete och oljeväxter som kräver en större kvävegiva stiger kvävebalanserna till klassen +30-60 kg. På torv- och mulljord är de typiska kvävebalanserna på 20 kilo lägre (bättre) nivåer. Sämre (högre) kvävebalanser uppkommer då man till exempel inte får någon skörd trots stor gödsling, till exempel på grund av vädret. Eftersom kväve är ett lösligt näringsämne innebär överflödigt kväve en utlakningsrisk.
Du får en god uppfattning av kvävebalanserna hos olika växter med hjälp av grafen över näringsbalanserna på startsidan (bild 1). Uppe i grafens högra hörn kan du klicka upp balanser på skiftesnivå (bild 2).
Bild 1. I grafen Näringsbalans enligt odlingsväxt ser du näringsbalanserna specificerade enligt odlingsväxt
Bild 2. Skiftesvisa näringsbalanser kan klickas upp uppe i högra hörnet av grafen Näringsbalans enligt odlingsväxt
Fosforbalans
Fosforbalanserna har under det senaste decenniet utvecklats i en något negativ riktning, utom om man använder kreatursgödsel. Fosforgödsling har enligt forskningen långsam effekt skörden och bördighetsklassens utveckling. Det lönarsig alltså att granska fosforbalanserna under en något längre tidsperiod. Ett utmärkt verktyg för detta är rapporten Näringsbalans 5 år (bild 3).
Bild 3. Näringsbalansen som 5-års medelvärde enligt basskifte
Granskningen under en femårsperiod passar för skiften med fleråriga grödor, som man under etableringsåret kan ladda upp med fosfor över näringsbehovet, genom att utnyttja utjämningsperioden. Den femåriga näringsbalansen utjämnar också väderförhållandenas inverkan och visar därför säkrare de skiftesvisa skillnaderna.
