Kalla vinterdagar innebär för många en möjlighet att sätta sig ner framför datorn en stund och slutföra ogjorda skiftesanteckningar eller utforska den gångna odlingssäsongen närmare. Skördekartering är ett sätt att spara information i ett visuellt format, förutsätt att man har utrustning för datainsamling och programvara som kan öppna kartorna. I MinGård ger modulen Smart Farming möjlighet att spara och visa skördekartor i programmet Wisu.
Filformaten för de vanligaste typerna av karteringsutrustning understöds. Skördekartor är synnerligen intressanta, särskilt när man försöker utröna vad som ligger bakom skördarna.
Stora växlingar i vädret visar sig på skördekartor
Den gångna odlingssäsongen blev ytterligare en säsong i klass för sig – nederbörden, som i större eller mindre utsträckning föll vid fel tidpunkt, kom ofta i form av skyfall. Till exempel dränktes rybs som såtts i början av juni en vecka efter sådd av omkring 30 millimeter regn som föll på uppskattningsvis en halv timme. Rybsen hade då inte ännu hunnit gro ordentligt, och tillväxten blev därför gles och ojämn.
Skördekarta med skördeområden – rybsåker som exempel
På kartvyn över ett rybsskifte (bild 1) framgår en nivå nära noll för avkastningen längs kanterna och hörnen (rött), och toppnoteringarna (gult) är inte överdrivet många. Medelskörden blev 1 300 kg/ha enligt såväl mätaren som vid vägning.
Bild 1. En skördekarta för rybs 2021 visas i Wisu. Visningssättet är skördeområden.
Skördekartan på bild 1 har ställts in för att visa skördeområden. Med det här visningssättet framgår inte den exakta skördemängden för varje position på kartan, utan man får snarare en översiktlig bild av sämre och bättre avsnitt i skiftet. Från skogsbrynet till vänster på bilden och in mot åkerns mittpunkt finns det största sammanhängande röda området. Det här bekräftar redan kända problem i avsnittet.
Skördekarta med skördeområden – rågåker som exempel
När samma åker undersöks på skördekartan över höstråg 2019 (bild 2), kan vissa likheter observeras.
Bild 2. En skördekarta för råg 2019 visas i Wisu. Visningssättet är skördeområden.
Skogsbrynet (inte oväntat), hörnen och vissa andra kanter gav sämre avkastning, i linje med kartan över rybs ovan. De största skördemängderna kom från samma områden som i fråga om rybsen ovan, det vill säga mer eller mindre mitt på åkern. Mellan odlingssäsongerna har åkern kalkats, men eftersom varken åren eller grödorna är direkt jämförbara, går det inte att observera effekten på de här kartorna.
År 2019 var det torrt, och rågen skulle därför knappast ha reagerat lika kraftigt på några häftigare regn. Av bilden framgår det ändå att avsnittet från skogsbrynet och inåt åkern också här, liksom med rybsen, gett sämre avkastning än resten av åkern.
Skördekartor för planering
De avsnitt som fortsätter att ge sämre avkastning oberoende av år eller gröda bör undersökas noggrannare, och åtgärder sättas in för att dessa avsnitt ska ge bättre skörd. Naturligtvis kan man tänka att satsningar enbart lönar sig för intensiv odling av de bästa åkrarna och åkeravsnitten, och det här är helt rimligt till exempel när det kommer till gödsling. Med tanke på lagen om avtagande avkastning kan de sämre avsnitten å andra sidan ge en relativt sett större skördeökning för investeringar i markförbättring.
Det blir förstås lättare att fatta ett beslut om du får reda på vad som är på tok – i exempelfallet skulle kanske fler täckdiken från skogsbrynet in till åkerns mitt hamna högst på listan över möjliga åtgärder med tanke på skördekartorna och vetskapen om hur åkern varit att odla. Samma observation kan visserligen göras också utan skördekartor, men kartorna konkretiserar de effekter som problemet har på skörden, och när problemområdena syns tydligt är det lättare att planera åtgärderna.
Jämförelser och reflektioner
Informationen i skördekartorna kan ge underlag för många typer av tolkningar och kartorna kan användas på många sätt. Exemplet här är bara ett litet skrap i ytan på ämnet, och ett exempel på hur skördekartor kan vara till nytta. Även om de inte medvetet skulle användas för något särskilt syfte, är det alltid intressant att undersöka kartorna och jämföra olika år. Det får en att begrunda det viktigaste, nämligen åkrarnas avkastningsförmåga.
